Sitter på klubben och tänker. På resan och livet. Jag hade en fruktansvärd hemlängtan förra veckan. Det kändes som att jag skulle ge upp gång på gång och (typ) åka hem.
Men det som inte dödade mig blev jag starkare av!
Har väl insett att man/jag måste gå igenom, älta lite, gråta lite, dra sig undan lite, för att livet ska bli bättre. Och inte bara när jag är ute och reser och inte har mina närmsta bredvid mig. Utan hela livet. Stå ut. Ett tag i allafall, se om det blir bättre.
Inget leende här inte... men jag är glad! För min hemlängtan har totalsläppt...och så ser håret ändå rätt bra ut när det är lockigt...och så åker jag ju till Thailand om en vecka... och så hade jag världens bästa dag på skolan igår. Fick en massa goa kramar från tjejerna som jag har haft i sexualkunskap. Det var nämligen nästsista dagen jag var på skolan. Sista blir imorgon. Sen firar dom Eid al-Adha och har därför skollov.
Eiden kommer bli himla intressant. Det kommer vara djur-slakt i varenda gathörn... Och blodet kommer bokstavligen att rinna på gatorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar